Om man gör slavgörat att läsa bloggar och nätforum blir man sällan så värst överraskad av nya skivor nuförtiden. Att nya Scarface skulle visa sig vara ungefär som hans förra, det vill säga bra, var inte förvånande. Att Kanye-skivan skulle vara dålig var inte heller någon större chock (även om omfattningen av dess dålighet var lite oväntad).

 

Men det var definitivt annorlunda med den här nya skivan från Common, "Universal mind control". Common är ju bra i grunden men han har på senare år verkligen jobbat på att distansera sig från allt som skulle kunna vara roligt eller intressant. Det har blivit mer och mer odrägligt självgod farbror över honom, och hans belåtenhet med sig själv har dessutom verkat svälla ännu mer när han fick Kanye som nån sorts husproducent. "Finding forever" var den slutgiltiga tristessens triumf, en skiva som var det perfekta soundtracket till att hacka ekologisk lök i ett designerkök.

 

"Universal mind control" skulle enligt rapporterna vara en mer lättsam och opretentiös skiva där produktionen till stora delar kom från Neptunes. Jag tänkte att det lät bra, men att det säkert ändå skulle bli en typisk sentida Commonskiva med sentimentala rim över relativt nedtonade beats. Men så blev det uppenbarligen inte. I stället: chockartat nog, en rätt bra skiva.

 

Folk jämför ofta Kanye och Pharrell eftersom båda har dyra kläder och oortodoxa idéer, men den här skivan visar att det är en hel del som skiljer dem åt också. Åtminstone i dagsläget. Där 808 & HB eftersträvar hippness genom lofi-känsla och kyla är Universal mind control i stället full av energi. Högljudda, bullriga, stompiga beats som liksom galopperar fram och stångas med melodislingorna.

 

Med tanke på det skulle man förstås kunna bli orolig för Commons roll i projektet: han är ju gammal nu, orkar han? Vågar han slänga den rutiga kepsen och ge sig hän? Preliminärt tycker jag nog faktiskt att han gör det, och en teori är att det är ämnesvalet som får honom att vakna till.

Universal mind control handlar nämligen övervägande om sex. Tjejer, sex och snusk. Och lite porr ovanpå det. I låten "Sex 4 sugar" (som verkar vara den låt som oldschoolfansen hatar allra mest för tillfället) trodde jag till och med att han rappade "girl youve been touched by the foreskin of nature" innan jag insåg att han sa "forces of nature".

 

Jag anar att kritiker kommer att såga Common för gubbsjuka, och det ligger förmodligen en del i det. Men samtidigt, spelar det nån roll? Andra gubbar som Scarface och E-40 har nyligen visat att senilrap fortfarande kan ha stor relevans, och om det krävs att Common börjar fantisera om 18-åriga tjejer i hotpants för att han ska vakna till som artist är det inget att gnälla över. Det är snarare värt en klapp på axeln och en del kudos.